ärligheten svider, men den gör minst ont i längden.



Folk som verkligen känner mig vet att jag alltid är rak& ärlig, mot vissa för ärliga och då pratar jag om människor som kanske är lite föör ärliga själva men på fel sätt då folk i stället kan ta illa upp och då vill jag gärna göra likadant tillbaka mot just dem. Men när jag är för ärlig mot "normal people" så sårar jag ingen, det kan vara i ett sammahang där jag & mina tjejer pratar om sex och jag kan vara lite för ärlig, eller snarare mer öppen kanske just för att jag inte är blyg av mig. Poängen med detta var att det finns 2 olika sätt att vara ärlig på och jag anser att min ärlighet är positiv där ingen såras oavsett om jag sagt precis vad jag känner eller tycker och jag är glad & stolt över mig själv att jag kan stå för mina åsikter och handlingar, bästa egenskapen man kan ha anser jag. Ett till exempel kan vara om man är med 2 bästisar och dom bråkar, då skulle jag vara den personen som håller med den jag verkligen tycker har rätt oavsett om den andra skulle bli sur på mig, inte hålla med den svagaste för att man tycker synd om den. I detta valet blir självklart någon av dem sura för ens åsikt men då anser jag fortfarande bara att jag själv var ärlig, mot mig själv och den jag ansåg hade rätt. Jag gillar inte folk som måste anpassa sig och passa in hos alla, i slutändan är det den som drabbas om den helt plötsligt har en annorlunda åsikt så därför ska man gå in direkt och visa att "såhär tycker jag". vuxna ungdomar och vuxna måste kunna kommunicera, utan att vända dövörat till eller gå och stänga in sig en vecka så fort något går emot en, är inte livet för kort för det? Eller så slutar man helt enkelt umgås med människor som både irriterar en & inte kan acceptera ens åsikt som ibland kan vara i syfte att hjälpa den. Jag älskar mig själv i dessa situationer, jag litar inte på någon i hela världen till 100% utom mig själv, migmigmig. Just för att jag har nästan aldrig dåligt samvete för ngåontng, why? För att jag fucking ljuger aldrig, det längsta jag skulle kunna gå är att vrida en sanning. Ibland önskar jag att om nu Gud finns, att hen kunde dela ut ett pris för olika egenskaper, eftersom hen ser oss ALLA uppifrån, i ALLA situationer, på samma gång. Då lovar jag att jag skulle ta hem priset för ärlighet & rättvisa.
Med detta vill jag också säga, sluta vara avundsjuka på varandra och var glada för någon annans skull om något bra händer den eller om den fått något, men det är vi människor så jädrans bra på att i stället säga "hah, den Iphonen kom ut för 3 månader sen eller "Det landet är sååå överskattat att åka till, måste dra till något coolt där ingen varit" Då tänker jag: Vad resonerar vi alla som coolt? Måste man göra något udda för att vara cool? Antar att dit flest reser tycker Dom är coolt och är det Dom drömmer om? Man har ju sin egen bild på livet och uppfattning om vad man tycker är värt att se & tycka om. Nu när jag sitter här och klagar kan jag fortsätta med att jag ogillar folk som måste lyssna på en musikstil som den egentligen inte gillar bara för att vara udda eller klä sig udda för att framstå som coolare också kanske personligheten på den är hur o-cool som helst, du blev plötsligt som alla andra igen? Men en del gillar ju såklart en viss klädstil även om den är udda och och är störtskön som människa på samma gång.
Största anledningen till att jag skriver detta är för att jag läser mycket psykologi på fritiden vilket gör att när jag exempelvis sitter på t-banan eller på tåget mot jobbet varje dag eller PÅ jobbet som är en flygplats som består av många olika individer varje dag, analyserar jag folks beteende och jämför med mig själv och andra jag känner, sen blir miin lista lång och kommer inte ens ihåg hälften när jag når datorn just för att jag inte har tid då att skriva ner direkt. Minst 5 saker jag stör mig på hos människor finner jag varje dag, kan ta 5 direkt:

1.Ungdomar och vuxna människor som inte lärt sig plocka i en diskmaskin eller ta reda på efter sig direkt.
2. Människor som inte uppskattar och tackar när man ställer upp eller bjuder.
3. Folk som aldrig köper någonting själv utan lever lite då och då på andra som dom vet alltid har med sig allt och sedan ALDRIG bjuder tillbaka frivilligt och förväntar sig att den ska bjuda alla gångerna i fortsättningen (tuggummi, plattång, smink osv) (Jag är en sån som alltid köper allt jag behöver, tar med allt jag behöver när jag ska någonstans för att jag i stället skäms för att låna, är inte ofta det händer) så köp eget & packa med det ni vet att ni kommer behöva!!!
4. Folk som "glömmer" bort att dom är skyldiga pengar.
5. Människor som raggar på derasvänners ex Eller nuvarande kille/tjej!!! (Borde va en skrivel regel i denna värld) spottar på er
 
 

to- you- all- who- said-usa- is-impossible

2015, welcome! Året jag väntat på! Why? För om 12 dagar åker jag och min käreste till USA. Min jäkla dröm sen 15 år tillbaka ska äntligen få uppfyllas, men den personen som betyder mest i mitt liv. Hur bra låter inte det? Är även Kamils dröm att åka dit så båda har något att ta vara på när vi är där. Efter staterna är det väl också tänkt att vi ska hinna med Hawaii, wiiiie. Har så mycket resfeber att kroppen går på högvarv! 
Har alltid haft 2 stora drömmar som ni vet: 1. Resa runt i Usa 2. Bli skådespelerska/ eller va med iaf 1 film. 

I morgon ska jag hem till Torsby och fira jul och säga hejdå till nära och kära. Julen spenderades i Finland hos Kamils mamma och därav blir det en fortsättning på julen hemma. På torsdag har jag en jobbvecka kvar innan planet lyfter redan dagen efter. Är otroligt mycket som ska hinna göras under dessa 12 dagar att jag inte vet vilket håll jag ska sträcka handen åt eller hinna med att ta andetag.
Nu väntar jag på att min stiliga man ska komma hem, har inte sett han i år än så hoppas natten blir mer än underbar. ♥

Bjuder på en fin bild från julafton :)
 

whatwouldshould

Höstkylan är här, det betyder att jag snart fyller år. Födelsedagar är också överskattade, eller det beror nog på om man lever i en kärleksfull & spontan familj då födelsedagarna skilja sig lite mellan åren, men hos oss har vi samma traditioner. "Hej, grattis, varsågod ta tårta, hejdå" Hade ju varit kul att ha en lite knasig familj som överraskar med t.ex en upplevelse, men alla är vi olika. Men lite avis blir man ju på andra ibland, och det får man vara. Jag får väl liva upp till nästa Olsson-generation då, vilket dock blir svårt eftersom jag sagt till er att jag inga barn vill ha :) heh

Jag älskar julen, bästa dagen på året. Mysigast. Men den är heller inte så kärleksfull hos oss, ingen orkar typ pynta längre för "det ska snart bort ändå". Eller så har jag fått känslan "mindre kärleksfull" sen mamma & pappa skiljde sig. För nu får jag ju bara fira ena sidan i taget vilket blir mindre folk också och på så vis kan den känslan uppstå. Älskade i alla fall julen när jag var mindre, det mesta var väl bättre när man var mindre antar jag och förstår man idag. Då slapp man göra vardagliga val själv, familjen var tillsammans, oavsett om den var stökig & trasig så är det ändå mamma&pappa. Jag var 16 när dom skildes, mitt uppe i mitt tonårsliv. Mitt humör, tröttheten, tålamodet som var zero, gick inte riktigt ihop med en skilsmässa. Jobbigaste perioden i mitt liv, bo där varannan vecka, bo där varannan vecka, föräldrar som inte kunde samsas trots att dom inte bodde ihop, inte än idag. Åren går och jag undrar hur 2 personer som har barn ihop kan stänga ut varandra helt i sitt liv, innerst inne vill nog ingen av dom ha det så. Även fast jag var 16 år så tog det lika hårt som om jag hade varit 3 för då hade jag inte fattat riktigt, men nu fattade jag och förstod hur dagarna framåt skulle se ut. Nog för att jag snart var nära skolans slut och kunde flytta hemifrån, men ibland kom man ju och tänka på högtider som typ jul, midsommar, påsk. Snart är det min födelsedag igen, den sjätte sen den såg "normal" ut. Alla kan inte vara samlade samtidigt för den gillar inte den å den. Men hallå? Det är MIN födelsedag?! Ingen speeddate. Jag önskar bara min mamma och pappa kunde ha en god vän-relation, för min och Lindas skull, det är nog allt jag önskar även om jag en tid ville att det skulle ta slut mellan dom för att slippa leva i en stökig familj. Älskar både mammas & pappas nya partner för dom ger mig kärlek som om dom vore "en av mig" och jag är mer än tacksam för det, för mitt största behov i livet har varit kärlek från nära, men det är brist på det trots att det är gratis. Fattar nog inte förrän såhär många år efteråt hur hårt det verkligen tog på mig, kände mig splittrad, vilsen, rädd och ensam. Saknar min mamma jättemycket, vet inte om hon ens kommer ihåg att jag har en blogg längre, men hoppas du kan läsa dethär: Vart är kärleken som du sa till mig & min syster att du alltid velat ge oss men inte kunnat och att vi skulle få den när ni skildes och fick mer space i vardagen? I'm still waiting. Jag är rädd för att tiden rinner iväg och om mina drömmar skulle gå i uppfyllelse en vacker dag och jag inte ens bor i samma världsdel som dig, hur ska det ens gå? Hur mår ditt samvete? Du kanske har glömt dina lovord och har ett för bra liv nu för att inse hur pissigt mitt är utan dig. Jag älskar dig, skulle göra allt för att få en mamma&dotter-dag på stan, det önskar jag mig när jag fyller år.
Nu har jag fått det att låta som att min mamma är en dålig mamma, men hon är snarare raka motsatsen, egentligen. Det är den mamman jag saknar. 

Med det säger jag godnatt och lägger mig bredvid min enda kärlek just nu. Älskar dig Kamil <3

 
 

do what makes you happy

OK. Hur vet man när man hittat sig själv eller om dom valen man gör är rätt och leder till positiv framtid. Ja, det är frågor jag ofta ställer mig. När man ska skapa en bra framtid för sig själv får man vara lite ego har jag hört, men alla kan inte vara ego, blyga folk som vill bli artister ställer sig sällan på en scen eller går på auditions, det krävs mod. Året idolsäsong är ju här och enligt mig finns det färre bra personer som sticker ut, men dom få vill jag bara sitta och stirra på. Här hemma sitter jag och sjunger okej-bra, sticker inte ut, spelat gitarr i snart 11 år men gör aldrig något mer av saken än att sitta hemma, plingar lite då&då, orkar inte ta tag i svåra låtar, har fortfarande inte kunnat skriva en låt? Bara följer Idol varenda år men vågar aldrig söka i syfte bara-för-att & för att göra mig själv stolt att jag vågar. Gissar att programmet slutat sända innan jag vågar. Värsta som kan hända är ju att man får ett nej. Men en annan grej är att det inte är musiken jag helst vill hålla på med utan musikal, eller mer skådespeleri. Skulle jag få chansen till en sån audition hade jag vågat ta steget framåt mer än snabbare. Sen jag var 6 år har jag velat bli skådespelare, har redan tänkt ut vilka typ av roller jag skulle vilja spela, haha. Blyg är det sista jag är, men när det kommer till att göra något som jag gillar, inför folk så tappar jag självförtroendet. Slutar tro på mig själv, som vi människor är- Rädda För Att Misslyckas. När livet egentligen livet handlar om att- Våga Satsa För Att Vinna. 
Redan som liten gillade jag att leka mer själv än med vänner, klarade mig fint i mitt rum eller ute på gården för att fördriva min tid. Som när man lekte klassföreståndare och elev på samma gång. Tog en röd penna (som alla lärare har när dom rättar) och gjorde bockar för fel och R för rätt i gamla matteböcker man tagit med efter vårterminens slut. Skulle alltid heta Anna minns jag. Kassörska var en favoritroll också, önskade mig alltid en leksakskassa med rullband men fick den inte förrän jag nästan började bli för gammal för att leka. Dagmamman hade en sån, jag var duktig på att bråka till mig den, envisa jag. 
Ah, men vad gör jag egentligen? Jag börjar med ett vanligt jobb som alla ungdomar gör i början för att få en fot i arbetslivet, snart gjort det i 2 år och står fortfarande som ett frågetecken och undrar vad jag ska läsa till, vad som är värt att lägga ner läseår på och som kommer ge mig en bra framtid samtidigt som jag tivs med det. I mediabranschen kan mycket bara handla om kontakter, så har sagt mig själv att jag ska gå på en såndär jäkla audition för en liten roll till att börja med. Som huvudrollen i "I taket lyser stjärnorna"- Hon hade ALDRIG haft tanken på en karriär inom film, aldrig ens provat. Åsså kommer bl.a  filmregissörer till hennes skola, där folk får gå på auditions då dom behöver folk till filmen, hon tänker "Okej, I'll do it!" och sen bara sådär hade hon en dold talang? Detta är det tragiska med att vara uppvuxen i en liten byhåla som jag är, inget sånt mirakel skulle hända? Det finns ingenting i Torsby. Nu bor jag i Oslo där förutsättningarna är betydligt mycket bättre, nu är det bara upp till mig. Behöver bara en liten klackspark i röven och stöd från nära & kära, men hur mycket tror jag på mg själv när folk tycker jag borde bli skådespelare och sen säger "Uuujh, DEN branschen blir svår att komma in i den!"  "Ja, lycka till med Hollywood! hihi" 
Då tänker jag: Du behöver i så fall inte uttrycka dig om att jag är bra på det jag gör. 
Så 2015, då är mina uppgifter följande: Börja tro på mig själv, gå på en audition till en liten film. OM det inte blir så att jag lyckas få ett jobb hos mina släktingar i USA inom ett par år, resa planerad dit efter nyår är det tänkt :) För då har helt plötsligt en ny världsdel kommit in i mitt liv där jag kanske ändrar mina åsikter om livet efter. Det får situationerna avgöra. Ber er alla unga: låt inte den unga tiden rinna iväg på tänkande, bara pröva er fram, hade önskat jag fattat det för 3 år sen! (haha, pratar som om jag vore en erfaren 30-åring som lät sin ungdom rinna förbi) but I'm only 21, about a week.

 

like a housewife

I morse hade jag gjort min sista natt för denna veckan, nu ledigt en vecka. Beger mig hem mot Värmlandskogarna i morgon eftermiddag, men först unna mig lite shopping och fixa det sista här hemma. Håller på att storstäda lägenheten här i Oslo tills mina sambos kommer tillbaka.
Hela dagen har bestått av städning och tvättning av kläder, pustade ut lite nu på kvällskvisten till ett glas vitt & Andra Avenyn. 

Någon mer som är rädd för åska? Jag är så rädd att jag typ förbereder grejer om det skulle slå ned i hemmet, Lyckas ALLTID vara ensam hemma när det är dom värsta & närmsta smällarna också, jag gråter rent ut sagt. Haha ja det är t ö n t i g t. Ikväll var en sådan kväll igen, förra gången slog det ner i några hus längre bort så blev lite extra skraj. 


 

Stadstjej är bara en ung dröm

Något jag gått och blivit. Oslobo. Bor numera med Kamil & 3 andra boys i en jättefin lya på Majorstuen.
Har bott här någon månad nu, stortrivs i stan. Har alltid velat vara den tjejen som vill kunna gå ut på stan direkt man kliver ut genom ytterdörren, ta en fika, shoppa..sånt vi girls gillar nivet. I storstäder stressar folk på gatorna, något jag inte är van vid. Så ibland när många springer till tunnelbanan eller tåg så börjar jag haka på för något säger mig att jag också Kanske har lika bråttom? Men egentligen är jag en kvart för tidig, som alltid.

Egentligen, när jag väl ska bosätta mig på riktigt (skaffa hus, jeep & allt detta som alla måste/vill ha när man blivit vuxen) är ett stort hus ute på landet med gammalt stuk fast renoverat, massa Shetland Sheepdogs som vallar fåren& katter som springer fritt på gården. En händig man som. En man som kan prioritera vardagen& kärleken på samma gång, lika mycket. En man som inte tycker att något är speciellt jobbigt, utan tänker "Det går, det löser sig" och delar sysslor lika. Vet ingen händigare man än mina kära pappa, jag är uppvuxen med att mannen gör minst lika mycket i köket osv som kvinnan, utan tjat. Idag slåss nästan pappa & Cicci om vem FÅR diska i stället. Bahaa jag bara längtar tills alla val i livet är gjorda, när man har sitt framtida jobb, framtida kille så man därefter kan bosätta sig preciiis vart man vill på planeten, där man känner sig trygg och trivs och där man förhoppningsvis ska dela livet med en kärleksfull person som vill skapa ett nytt liv med en.
Ser framför mig när mina favvovoffsingar springer runt en solig dag på gärdet- voff!

Right now, ensam i Oslo. Alla är utomlands, i 3 veckor så det är tyst & dystert här. Jag gillar ju iofs egentid men är för social som person för att klara av det en längre tid, när man hör alla andra ljud utanför fönstret, men man känner ingen av människorna. Saknar min Kemilo.
En positiv sak när man är ensam att man har bara sig själv att städa efter och man kan spela hur hög musik man vill, as I want to. 10 jobbiga nätter kvar att jobba innan jag går på 5 veckors semester, som jag inte ens vet vart jag ska spendera? Sparar vartenda öre nu om både min & Kamils USAdröm ska gå i uppfyllelse efter nyår. Hoppashoppas!


Let me take a selfie. let me smile


HÄR är en del av drömmen färdig som jag berättade i det tidigare inlägget. Väntat sen jag föddes. Skrev bl.a ungefär såhär på Facebook och orkar inte förklara med andra ord samma sak så läs nedstående text. När precis allt är klart i livet för mig kommer jag skriva mer och visa bilder hur "illa" det verkligen var från början och visa processens gång, om jag finner bilerna hos mammi men dom hoppas jag verkligen hon lagt i tryggt förvar. haha 


"Okej, finally.
3 olika tandställningar under 11 år, 8 av dom med räls. Har opererat mig ca 10 ggr och ett STORT antal tandläkar & läkarbesok. Har gått igenom så mycket och fått mycket skit. Det enda jag önskat mig varje dag är att kunna le på ett kort med öppen mun, Har aldrig någonsin lagt upp en sådan typ av bild och här har ni facit till varför. Önskade även att jag skulle kunna titta mig i spegeln och känna mig "okej-snygg". Efter idag kan jag det, Denna dagen har jag väntat på i 20 år 6 mån & 30 dagar, exakt., Äntligen! Kan vara stolt över mig att jag tänkt tanken "Det är värt väntan. Skitit i alla idioter som någon gång sett ner på mig, Dom är i slutändan dom största förlorarna ändå." Minns i princip alla tillfällen någon sagt något elakt till mig men jag bara lagt dövörat till, som man säger. (what doesn't kill you makes you stronger)

Men ännu är inte operationerna klara, 2 kvar, finjusteringar på läppen och den "riktiga" tandoperationen, i år. Tack mammi, pappi & sister som följt med på allt i alla år och stått ut <3 Har även fått starkt stöd av min underbara Kemilo som var med mig på Min dag idag. <3
Nu skaja bara gå å le dag ut & dag in för jag är så jäkla nöjd med resultatet och stolt över mig själv :))
Och till alla ni som någon gång yttrat sig om mig på något sätt: I don't give a shit! "

Så just nu har jag en provisorisk protes tills jag ska få dom tänderna jag alltid ska ha (om cirka 6 mån) som i stället kommer sitta styckvis med titanskruvar. Efter dom "läkt in" vill jag göra en finjustering på läppen, förstora den lite och göra den mer formad för just nu är den inte så "putande" och formlös. Ser fram emot att nå mållinjen, dock tråkigt att inte vara snygg för sig själv förrän man når 22års-åldern cirka. Men har iaf då upplevt en lång resa i livet som i slutändan blivit helt fantastisk. Ni som har haft ett vanligt liv utan tandproblem, aldrig opererat sig (i munnen) eller gått halvt tandlös kan inte förstå min feeling och tycker säkert:! herregud, 5 extratänder i munnen och du lyser som en sol" eller "Nu kommer hon le med öppen mun på varje kort" (Ah, det skaja bara för att jag kan!) Men det är ju inte tänderna jag opererat under livets resa, alls faktiskt förrän denna dagen. Allt annat har handlat om näsan, läppen & framför allt gommspalten- som denna "missbildning" kallas för. Ibland när man sett folk skrivit i en status på Facebook "Skrattar mig harmynt"- som är ett smeknamn på detta, har jag alltid tänkt att dom personerna inte är särskilt insatt i människor känslor angående dom som har gommspalt, eller förstår hur dom verkligen uttrycker sig. JAG personligen tar inte åt mig för jag har aldrig varit en person som brytt mig om andras åsikter om folk, mig eller en sak. Alltid kört min väg, klätt mig som Jag vill, säger precis vad jag tycker och allid varit ärlig..kan nog vara dom egenskaperna jag är mest nöjd över, att inget hindrar mig från att göra vad jag vill liksom.
Have to be strong in this world!
peaceout

 
 

Khorosho

haha hujedamej! Har passerat årsdatumet sen jag senast uppdaterade. Man skulle kunna tro att jag är kvar i Egypten med tanke på senaste inlägget. På tal om Egypten, jag vill ha värme!! En sista-minutenresa är inte långt ifrån bokad. 
Vad har jag gjort senaste året


1. Jobbat på Gardermoen i 1 år den 7 februari som den städerska jag alltid varit. Ja, jag har torkat tusentals bajstoaletter och fått dumma frågor av nervösa stressade passagerare som inte kan läsa skyltar. Blivit maskinkörare också (första tjejen typ) haha. Bevisade att vi kvinnor minsann kan mer än att moppa golvet. Jobbar fortfarande bara nätter, varannan vecka åsså ledig varannan. Helt supert! hihi har gått och blivit lite halvnorsk så är numera svorsk. 
å Isabella, min favoritkollega från Götet. Same age. Perfektooo <3

2. Sommaren 2013...ja den var allt för underbar, gjorde något varje helg. Även mina jobbhelger då jag ofta tog ledigt. Var i princip på alla evenemang.
Ayia Napa- en sjuk och oförglömlig vecka. 38' varmt, party all night long, beachen <3 Åkte ospecificerat och hamnade på ett lyxigt 4-stjärnigt hotell med underbar utsikt. Allt var perfekt!
 
Värmlandshelgerna levererade t.om. En händelseriksommar full av kärlek & galenskaper. 

3. Det var även i somras jag träffade min nuvarande kärlek Kamil. När Louice möter charmiga killar är det lite kört innan det ens finns "något" ...haha. 
Han råkade också komma från Värmland (Arvika) & jobba på Gardermoen så man har ju haft sina "smygträffar" ute på broarna och i hörnen bakom terminalstolarna. Lite som när man var 14 och smyger ut hemifrån sent på kvällen. Shit vad jag kände mig gammal nu i samma sekund! hmm ja. Jag är nykär. Att någon ger mig så mycket kärlek betyder väldigt mycket, för det är precis vad jag behöver för att känna mig levande & lycklig. När fantasinvärlden blir till verklighet.

4. Jag flyttade hemifrån, till 2 bostäder. I Norge bor jag i Jessheim med mina 2 Fridor&Pontus-Team Wärmland som man säger.
I Sverige, ja där är jag kvar i Torsby fast i min egen lya. Som person har jag vuxit mycket 2013 av att få jobba med helt nya personer, träffat nya personer från olika länder, städer osv, på jobbet. Jag har inte riktigt något "liv" nu för vandrar runt hela tiden. Är i Sverige ena veckan, Norge andra veckan...hos killen ibland som bor i Oslo. Hinner knappt med av att njuta av ledigheten när den kommer eller att jag faktiskt lever. Det är nästan mer stressigt att vara ledig en längre tid för då bildas alla måste till flera och större måsten för man vet att snart är jag totalupptagen en hel vecka igen av jobb. Men tänker inte klaga på någonting för är jätteglad över att jag sökte detta jobbet, att jag har 2 boenden som jag jobbar ihop till. Att få kärlek av en underbar människa på det är ju ett plus också! Så mitt behov är egentligen mer tid, tid till mig själv. Men det är nästa mål :)

5. I Maj ifjol blev jag moster till den mysigaste ungen jag träffat, en gladare och charmigare unge får man leta efter! Ska ge denna Mickey all kärlek jag kan och hinner :) Snart kommer tiden då han börjar knalla å riva i saker...tiden har gått oerhört fort! Längtar tills jag får se dig växa upp & utvecklas. Vad kommer du bli? Alla tycker ser ut som en riktig buse så man kanske får akta sig när tar saken i egna händer. wihi <3

6. Åsså var det mitt sista år som tonåring såklart, så nu är jag vuxen & systemålder :))))


Var meningen att jag skulle skaffa en ny blogg och starta på nytt där den skulle börja bra med att en av mina största drömmar och längsta väntetid når fram inom det kommande halvåret men har inte tid just nu att fixa ny men kommer ske inom kort, jag uppdaterar. Hoppas alla ni hade ett bra år 2013 och fått mycket kärlek :) Take care

 

mot värmen!!!!!

kan meddela här med att jag lämnar
nu Sverige, kylan och allt struntprat där hemma!
 
MOOOOOT EGYPTEEEN EN VECKA

hoppas vädret suger rejält i Europa för själv kommer jag få en harmonisk vecka i 33'C i Afrika. alla bekymmer får stanna hemma, alla klockor, allt som kan påverka negativt, stress eller dylikt. nu mår jag fan rätt bra. lite kär på det också, alltid lika härligt med fjärilar i magen :))))
 
               
 
 
 

-riv igang jukeboxen!

efterfrågat i 2-års tid fann äntligen pappsen sina 70-tals jeans. har inte bestämt mej än om ja vill ha ännu kortare längd men en sak vet ja och det är att ja är snusmärkt under sommarperioden iaf, tyvärr. välanvända, solklart!
 
gud, jag börjar bli trött men ska plåga mig igenom dygnet med stoltet. var med Ellen och Frida förut...fett längesen man såg fraJJda :( så kändes wonderful! hoppas ni alla andra också haft en bra fredag? :)))
 
 
ogillar avundsjuka människor. inte såna vare gäller kläder, utseende osv utan personer som blir sotis eller avundsjuka på vilka man umgås med och hur ofta. hur orkar ni människor ens??? världen är väl full av människor och man umgås förmodligen med dom man trivs bra ihop med och dom som man känner ägnar sig tid tillbaka till en, med kärlek och skratt, inte tjänster/pengar/aktiviteter. sen hur ofta man ses; det är väl upp till var och en. en del vill vara mycket för sig själv, andra måste vara i det sociala en större del av dygnet. har ingen som helst aning om varför vi döms för allt vi säger, gör och tycker vardagligen. önskar jag fick chansen att förändra denna knasiga runda planet och vad som existerar på den; massa liv och ingens är perfekt? är inte det lite sjukt&onödigt?. å rättvisa, det finns inte.
 
 
glöm inte följa mej på twitter heller: https://twitter.com/ochwow 

JL

John Lennon får stå för dessa meningslösa, fula, megapixel-webbkamera-bilderna!

kände mig som på mittenbilden när vi var tvungna att dela bord häromdagen. eller försökte åtminstone. med andra ord; vara osynlig. ville inte ens se dig med blotta ögat. valet att flytta på sig fanns ju, men jag satt ju där först? och väljer du att dela den närmaste kretsen med en fiende så lider inte jag. det är Jag som är Din fiende, inte tvärtom. jag hatar ingen, men jag kan ha fiender fast så som du är som person resulterar jag att det inte ens är värt att sätta ett namn på, eller en kategori. jag låter alla får vara som dom är för då sparar jag mest energi och kanske blir mer respekterad tillbaka. respekt är fan inget man får här i världen, det förtjänar man. men Visar man ingen, är sannolikheten att man Får någon tillbaka rätt så ytterst liten! här i Sverige är vi för egoistiska, vi har brist på att kunna ge andra komplimanger och äran. vi är sämst på att dela glädjen med någon Annan som gjort något bra, men har man själv varit kungen eller drottningen i något så vill man snabbt bli bekräftad och få berömm. tycker inte om samhället jag, vi är alldeles för stressiga vilket snabbt för folk på dåligt humör, delar negativa trådar som därefter leder till konflikter. varför är vi såna? när dessutom många procentmässigt innerst inne vet varför. vi alla individer känner oss ju bäst själva, varför utnyttjar vi inte det så att mindre problem skapas? ha hört här på "Mia på Grötö" att tar man sig tid att utföra minst en sak väl genomfört när man samtidigt inte hinner med allt man tänkte göra, mår man iaf bättre av det än att man hinner med alla saker halvklara? hon sa det inte exakt så men vad hon berättar om livet tolkade jag henne såhär. jag tycker som hon, jag älskar Mia Skäringer, en vettig Värmlänning med mycket skinn på näsan! 
och på det här vill jag poängtera att livet är bannemej inte för kort för att hinna med allt, för som sagt; planerar man inte alltid allt i sista minuten och har en bra grund, så går det mesta att lösa! dock kan jag hålla med på att ett dygn borde vara längre än 24h ibland. men det är en annan fas
 
ska va en ego-svensk härmed att; tycker ni texten inte stämde med erat tycke om vad budskapet var, skyller vi på John Lennon ikväll, but do you agree skaffar ni trumvirvlar till mig nästa helg och applåderar till tusen Just för att det var jag och mitt hjärta+hjärna som öppnade sig. här&nu.

inatt

dygnade. nästan. håller på att vänja min kropp att vända på dygnet totalt med tanke på jobbtiderna jag kommer ha framöver: mån-mån 22-07. men då får jag ledigt en vecka sen ist, så jag kommer jobba varannan kan man säger, men det räcker nog så väl med 7 arbetsdagar i rad, enbart nätter. men jag är mer än nöjd med detta just för att jag har varit i princip arbetslös sen studenten vilket har gjort att jag varit bra på att vända på dygnet när jag inget har haft att göra. så jag vadle dessa arbetstiderna nu för dom passar mig nog utmärkt.
-tillbaka till att dygna, allt går med lite örongodis-musiken. finns man bra-true-shit så vill man fasiken inte gå och natta kudden heller, Eller om graBBgänget uppehåller en i flera timmar i fb-chatten. haha känner mig som 10 tillbaka ju. men ska man inte leka så länge man kan och låta fantasin, sägs det? tror starkt på det jag.
 
min kropp säger att den vill dygna nu inatt med. eller om det är hjärnan? i vilket fall säger tanken tillsammans med röst ja, eller okej vi kör! så det är väl bara att börja leta i folk spotifylistor efter yummie-tracks så huvudet orkar vara på samma nivå som nu!
 
peace¥

i want it that way. u r-member?

tja guys n' g1rLz. jag är lite för snäll ibland jag. för ofta. har jag kommit på. fråga mig inte hurdå eller varför det kommer sig men så är det. har jag bestämt.
fan asså, är så sjukt imponerad av horoskop och dens instämmelse med verkligheten och att det faktiskt Är så. oftast så brukar ju folk läsa horoskop tidigt på morgonen och därmed sätter dom ihop en händelse under dagens gång för att sedan kunna koka ihop en story. jag gör tvärtom, -låter dagen passera och tar ist en titt senare på kvällen. det är ju då man kan resultera sannolikheten. Jungfru som jag är har jag väldigt goda egenskaper, eller som kan va bra att ha i många situationer. en del av dom stämmer också bra in på just den jag är.
jag är fascinerande av horoskop, läser dagens på google, tidningen, text-tvn Varje dag, veckans horoskop på google varje måndag Eller söndag för att se om det stämt överrens med alla upplevelser och händelser. Egenskaper&årshoroskop läser jag någgon dag innan varje nyår, där det kan stå vilka exakta datum det kan hända något speciellt inom en viss kategori, kan ta ett exempel ifjol då jag blev tillsammans med Daniel, i hans årshoroskop Då när vi läste stod det att "5e februari kommer du hitta en ny kärlek", typ, å det var den dagen vi umgicks på fritiden för första gången. så ja...man blir ju lite impad! (och vi läste det första gången flera månader efter vi blev tsm också, så inge fusk där!)
drömtydningar är också något jag har fattat tycke för. måste ha med att göra med min love till Psykologi som ni vet jag lägger ner själen på, typ.- vare gäller beteende och personligheter mest då, vill jag säga! och det är ju just det man får ut av horoskopet med. vanligtvis.
å med det vill jag säga att jag faktiskt ska läsa lite nu. speciellt andras!
brb


i could be the one to set you free

       
                 nyaste Avicii-låten är betydligt mycket bättre än dom förra!

på 24 timmar. 12 i bil.

igår mina vänner! var jag iväg på en Norgetrip på cirka 60 mil som Jag körde, trött? dubbelJA. blev Jessheim-Oslo-Holmlia-Jessheim-HEM IGEN. åwh maJJ gaDD sikken lång dag. var hemma klockan 1 i morse, somnade snabbt och sov som en prinsessa! även fast jag inte låg sked. haha.
i alla fall...kollade på en lägenhet i Jessheim som jag ska dela med 2 andra tjejer, verkar jättetrevliga och omtänksamma :))) dom jobbar också på Gardemoen och är lika gamla så detta blir nog superduper!
så i början på februari drar jag till grannlandet och jobbar på Gardemoen, har faktiskt inte nämnt för er än att det 100% är färdigt att jag fått jobb där nu men så är det :D och att få bo i finfina Jessheim känns mer än underbart! 
Olso igår- var på en säkerhetskurs inför jobbet, har 2 kurser kvar som ska göras i slutet av Januari...drar ju som sagt utomlands på måndag!!!! skönt med semester sisådär innan jobblivet börjar på riktigt. 
Holmlia- ja där existerar Patrik(den starke ha-ha-ha)s lya! så kikade in en snabbis där Också. fattar inte att vi hann med allt ens. vi? Ja, jag hade med mig Ellen och Kevin som sällskap. tackar för det! kunde ha blivit ihjälgasad på hemvägen när Kevins mage var full av Makrill. så himla otäckt varje gång han skulle lägga på en brakis. haha! tokfrans. mmmH åsså körde jag på en vit fin hare, nästan! ivrig och jävlig som han var saxar den vägen. nääääj men nu kännner jag väl att jag är på G och får bara helt enkelt invänta allt och njuta av Egypten så länge!
tänkte snart gå och lägga mig för ska upp kl halv 9 till MiROi och arbetsförmedlingen...>< ingen skönthessömn inatt inte!
idag sov jag tll halv 3, lagade mat, började packa resävksan, klippet Emma, skulle ha klippt mig med men får bli i morgon tror jag. förresten! i morgon tänkte jag gå på en innebandyträning med tjejerna tillbaka, kommer va otroligt skönt! får bli som ett adjö ♥ *tår.
 
 
här är världens godaste alkoholfria läskedryck. dock Norsk.
min favvo. snart får jag bättre tillgång!
          
          
                                           riktigt fin vinter i träden nu!

Om

Min profilbild

LwowW

RSS 2.0