Oziljak

snuttie :(  "it must have been love, but it's over now.."

Känner att jag måste skriva, har velat skriva allt detta så fruktansvärt länge. Nu känner jag att jag har samlat mod till det. Skiter i om jag har ett värdelöst ordförråd men huvudsaken är ju att det jag skriver kommer från mig och mitt hjärta. Så jag vill bara börja med att den 16 Januari 2009 träffade jag världens bästa kille, Daniel. Han kände Tesa och hon kände honom och Fredrik. Hade inte ni 3 kännt varandra hade jag nog aldrig täffat honom. Men iaf så var det Vargnatta den dagen och Fredrik kom in i vårat omklädningsrum och frågade efter Tesa, men hon var inte där men jag gick och hämtade henne. Jag följde med henne ut. Då fick jag se Daniel och jag tänkte typ: omg!? vacker, frågetecken? fick väl ett litet samtal där men jag hade jävligt bråttom till finalmatchen så jag var tyvärr tvungen att gå, men han fick mitt nummer och sa: "jag väntar på dig här tills du kommer tillbaka :D" jag gick in till
Linnéa och Tobias som satt på läktarn och sa: "Linnéa, asså Linnéa..vet du? jag har precis nyss träffat världens finaste kille!" helt uppe i varv va jag och överglad´, Linnéa bara skrattade :) jag gick in och förberedde mig för matchen. När finalerna och allt var slut åkte jag hem, såg inte Daniel mer på hela kvällen. Men när jag kom hem hade jag fått 3 sms från honom, synd att jag missat och inte hann säga hejdå :( Dagen därpå skickade vi sms hela tiden, dag efter dag..sen så kom vi till den punkten att prata i telefon med honom första gången, och fyfan vad det pirrade, var hos Linnéa den dagen och det var så nervöst..men jag klarade det. När den luren lagts på
efter första samtalet gick jag runt med stort leende och fjärilarna flög runt i magen. Sen mellan den 5-6 Februari
så skulle han komma till Torsby igen för att träffa mig, han hade med sig Fredrik och jag Linnéa. Vi åkte ner till
Torsby och dom satt inne på Quickly, vi gick dit och jag vågade knappt kolla på Daniel. Satte oss bara där jag och Linnéa, jag sa hej och inte ett ord. Frågde om vi skulle gå till gården och så och dit gick vi. Vi skulle sova i Linas, Daniels systers lägenhet den natten. Spelade kort med Tobias, Linnéa, Daniel och Fredrik. Jag satte mig brevid Daniel och kliade honom på ryggen, sött trött var han. Gick och la sig i sängen och Fredrik sa att jag var tvungen att gå och lägga mig hos honom. Knappt så jag vågade, men jag satte mig på sängkanten och han låg med ryggen mot och sen vände han sig och sa "kom", jag lutade mig mot honom och så sa han "fan vad myy jag tycker om dig Louise!" då blev lilla jag generad och visste inte vart jag skulle ta vägen typ. Men sen kom natten till och vi myste, minns att första pussen blev så himla ovanlig men mysig! vaknade med världens finaste bredvid mig. Han skulle åka hem ganska tidigt så vi gick väl så jag fick säga hejdå, jag ville verkligen att du skulle vara kvar hjärtat. :(  fan, nu känner jag..varför skriver jag detta? Det skulle inte väcka något hos prinsen i af =/ men jag vill ändå skriva det för att själv minnas mer. Men jora såatte, jag hade bästaste..dagarna gick och mer och mer glad och stolt var jag över honom, men det finns en sak som jag ångrar mycket och det är att jag blev så himlans sur hela tiden lätt för ingenting som gjorde att vi tjafsade, och förstår om han tröttnade på mig osv då. Fyfan vilken stor del av problemet jag var att mycket gick skit, det vill jag att han ska veta. När påsklovet kom åkte jag hem till honom i 3 dagar, det var dom bästa dagarna av alla när vi var tillsammans. Vi skrattade så himla mycket då och hade så kul tillsammans, på studsmattan kom hans första skrattanfall jag sett/hört och herregud vad rolig han var/är. Vad mysig han var där på mattan, och det va lite halvkyligt ute men han värmde. Påfåglen som lät hela tiden fläkade ut dom färgglada vingarna, varghundarna som skällde och lammungarna som var så små och söta :) aww! hela natten lång nästan låg vi vakna, kollade på film, lyssnade på musik och fick det mysigaste hånglet..daniel so sweet :* åkte där ifrån med gooood feelings och gav en kyss till pöjken :* nån vecka där sen så fick jag körtelfeber så jag fick inte pussa prinsen på veckvis :( och när vi va på en Kolsnäs sket sig allt, önskar att vi inte hade bråkat så mycket som vi gjorde då. men det måste jag erkänna är det var det han som hade fel, han trodde verkligen jag var sur på honom bara för han inte följde med mig och köpte mat inne i Sunne, men jag var inte det. Allt gick åt helvete den kvällen och såg han inge mer och fick inte ens säga hejdå och det var en fredag och på måndan där 3 dagar senare skulle jag till Barcelona så jag ville verkligen säga hejdå + att jag inte hade sett honom på jättelänge :( men vi fick väl prata i telefon hela helgen och ordna upp det, blev väl inte helt bra men jag ville att det skulle vara så bra så jag skulle kunna åka till Barcelona utan att tänka att det var dåligt mellan mig och Daniel. Jag saknade honom hela tiden när jag var bortrest och ville bara pussa honom som jag då inte gjort på länge bara för körtelfebern. När jag kom hem på fredan veckan efter så var han ganska glad men sen på söndan (31 maj) när jag ringde till honom när jag var hos farmor så var han jättekonstig i telefon minns jag och han ville inte prata så han bad mig ringa på kvällen, ringde när jag kom hem och han var likdan då så jag orkade inte. När vi lagt på så skickade jag sms:" vad är det? :(" han ba:"jag vet inte hur jag ska göra :(" jag:"med vad?" han:"med dig:(" jag:vadå, tycker du om någon annan?" han:"ja" jag:"vem då?" han:"Johanna" och jag kände bara, NEEEEJ :( nu kommer allt ta slut och jag visste det var något och att det var Johanna var inget förvånande, för jag hade frågat honom många gånger om han tycker om henne för det har verkat så. Men där kom ju sanningen fram, så jag blev jävligt knäckt även om han sa att du tyckte om oss båda, men han valde ju ändå henne..så du tyckte ju om henne mer. Jag tänkte bara:"vad har jag gjort för fel? vad kan jag göra? VAD ska jag göra?" och kände bara att allt va mitt fel för allt vi bråkat om och att om vi inte gjort det kanske han hade tyckt bättre om mig och inte fastnat över att han vill ha en ny, då kanske Daniel inte hade släppt mig. Men han valde Johanna. Var jävligt ledsen och fick damp och grät dag som natt. Senare i Juni var det skolavslutning, som vi då skulle fira med öppedalingerna som då va den klassen som Daniel och Johanna gick i. Fyfan vad det sved i hjärtat när jag såg dom tillsammans, tänkte bara att det inte var så längesen han var min och jag fick stå sådär och pussas med Daniel Magnusson. Men jag fick väl försöka gå vidare och det gick inte länge förän det tog slut och det behöver vi inte gå in på varför det tog slut mellan dom för det är egentligen ingen som vet hela sanningen än bara Daniel själv. Jag blev både glad och ledsen. Glad för att du va singel och ledsen i fall det var sant det som orsakade break-upEN". Sommarlovet gick vidare och han flyttade till Torsby i egen lägenhet med Lina, då satte mitt leende igång igen men det höll inte så länge. För när det hade 2 dagar av skolan så fick jag reda på att en av mina käraste vänner höll på med honom och hjärtat blev brutet igen, trodde inte mitt hjärta skulle hålla 2 gånger men jag sitter fan än här idag och väntar på bästaste. Någon dag senare, kom informationen att dom var tillsammans och då fick jag största utbrottet jag någonsin fått, jag skrek så rösten skärde sig och jag sprang runt hela huset och grät som en jävla idiot. Jag ringde Linnéa så hon fick komma och ta hand om mig för det gick verkligen inte att ta emot den skiten från en vän som man hade suttit en vecka med innan och talat om hur mycket man saknade sitt ex osv sånna saker och den vännen var på min sida och tyckte synd om mig, hon vet själv vem hon är. Men man fick bara höra "jag trodde du hade lagt honom bakom dig Louise" skulle jag det när det hade gått en veckan sen jag satt i din säng och berättade hur mycket jag ville ha honom tillbaka? och det spelar ingen roll om det hade gått en vecka eller 4 år sen det tog slut, man tar ingen väns ex och det skulle fan behöva stå med i lagregistret för jävlar vad man sårar en människa när man gör så. Men snäll var jag och förlät henne, inte förlät henne för vad hon gjorde men att jag vill iaf prata med henne som normalt folk, men bästa vänner? nej! bråka är ingen idé för då mår man bara dåligare och det skulle ta mig så hårt om jag inte får prata med henne också, för jag vill ju inte mista en vän för det är minst lika hemskt som att mista en prins. Gör jääävligt ont när alla tjatar om att jag saknar honom så mycket och att jag kollar på honom osv. Men jag kan inte fatta hur folk orkar lägga ner tid på vad jag tycker och tänker hela tiden? om det är någon som ska säga till om att jag pratar om daniel mycket är väl han själv & ingen annan. Men ärligt då, är det inte normalt att sakna en människa?! och det är väl olika från person från person hur länge starka känslor ligger kvar. Tycker alla ska vara förståndiga i det läget eller inte bry sig alls vad någon tycker. Får ju bara känslan av avundsjuka när folk som aldrig haft ett förhållande ens säger såna saker som att man bryr sig för mycket om en kille. herregud. Jag vill också bara säga att jag skriver dethär mest för att Daniel själv ska läsa det. Vill säga förlåt till dig hjärtat att jag var som jag var :( och jag sa till dig härom veckan att jag är inte samma person nu, för jag har förändrats efter all skit och du sa att jag skulle få bevisa det..men du har ju "aldrig tid" att umgås med mig eller så bara säger du massa saker som du absolut inte menar. För du är väldigt undvikande mot mig. Det har gått nästan ett halvår sen det tog slut och jag älskar dig lika mycket än längst in på hjärtat, jag vill att verkligen ska veta det. Du är den bästa jag killen jag haft och kommer inte få någon bättre som har allt bra som du har heller. Du är verkligen jätte omtänksam och det gillar jag mest med dig! på senare tid har du förändrats jättemycket, ser deppad ut ofta eller som att det hänt något du inte vill berätta. Det är knappt så jag känner igen dig längre, och det enda jag kommer önska mig framöver i julklapp och när jag fyller år också är att få tillbaka dig, du och den gamla dig. Som du var då älskling. Är bara tvungen att skriva det långa smset du skickade en gång som berör mig mycket. skickat från Älsklingen:" Louise, du är det bästa som har hänt mig, är så förbannat kär i dig, så jag inte får fram ord, du är så jävla underbar!! Den hära gången vi prata i telefon har aldrig kännts så bra :) när jag fick höra dig skratta så börja det pirra i min mage, då kändes det så jävla bra. Då tänkte jag, ALDRIG Daniel ALDRIG kommer du få en bättre tjej än ida louise olsson! Hon är .. Hon är den underbaraste som finns!! Jag tänker på dig hela tiden, jag lovar! Går inte en timme innan jag har tänkt på dig 20 gånger! Hoppas du vet att jag älskar dig så mycker jag gör! Louise jag ÄLSKAR DIG! Att jag vart tillsammans med dig, den tjejen jag såg på Spring Awakening, den fina flickan jag såg där uppe på läktaren, tänkte att jag aldrig skulle få se dig igen, och sen på vargnatta, fick jag se dig :D det var som vi skulle träffas igen, så börja prata, och grejer, så jävla underbart! Och jag fick ditt nummer :) och det var då allt börja, det har varit dom bästa dagarna i mitt liv!!! ÄLSKAR DIG, och om vi bråkar ibland så vet du att jag ÄLSKAR dig, du får aldrig tro något annat, om vi skulle börja bråka på riktigt så skulle jag gå och må dåligt som fan :( Åå, jag längtar tills vi träffas igen, jag ska mysa med dig hela natten, jag ska få dig må som en prinsessa, åååå vill att du ska vara här nununu babe, louise olsson, JAG ÄLSKAR DIG SOM FAN! Daniel magnusson älskar louise olsson utav hela sitt hjärta!<3333"

allt dethär jag skrivit nu har tagit mig 2 timmar. Varenda jävel får tycka vad dom vill om
vad om innehållet, men jag bryr mig inte för jag skriver vad jag vill och tycker vad jag tycker!
Daniel Magnusson? jag älskar dig, jag vet att det ska vara vi.
hjärtat mitt, glöm mig aldrig! <3
och jag kommer aldrig glömma dig, ditt oerhört vackra leende, dina glittrande ögon och hela du!
jag tänker på dig varenda sekund*
vackraste människan på jorden är du, just du.



jag får fortsätta med väntan på att miraklet ska ske igen.