tar ett steg längre
är fittigt sur, arg & besviken på omgivningens tillit nu.
och allt jag skriver här behöver inte handla om mig eller mina närmsta eller att jag själv är i den situationen. jag kan ju själv bilda en uppfattning om livet genom att kolla på andras. iaf, dom flesta killar har sånt jäkla dåligt ordförråd, eller kanske jäkligt bra egentligen men vägrar att använda det och väljer att ta den lätta vägen ist. att inte säga något alls. vad händer då? jo, vi tjejer frågar, vi blir tjatiga och dryga och kommer till slutändan framstå som idioten själv istället. men det är inte lätt att tala med en stenvägg, det är definitivt inte det. killar samt tjejer kan ibland säga/lova en sak men gör istället en annan. dom vill inte såra personen i fråga genom att säga nej eller dra negativa saker. men vad är värst: lova något som aldrig hålls eller sker, eller köra raka rör som en brukar säga, å va ärlig direkt? även om DEN sanningen svider är man ju iaf ärlig PLUS att personen som "sårar" mår bättre av att slippa småsvika en ynklig oskyldig människa gång på gång, sen offret, behöver inte alls ställa alla tusen frågor längre och bli sviken ett flertal gånger. vad är det som är så svårt med att va ärlig? jag minns inte ens sist jag INTE var det mot någon, eller inte vågade säga vad jag Egentligen tycker? det är ett problem vi individer har gemensamt. tror världen skulle va ljusare om alla kunde våga säga som det är. Facebook t.om skulle spammas mindre av deppstatusar, även från mig själv. fett träffad där, haha. men jag har så jävla rätt. skulle villja skriva en bok utifrån det jag tar in från olika folks liv, uppleverser. och såklart mitt eget usla liv. inte konstigt att folk tycker att jag är kunnig inom psykologi-beteende, kroppsspråk, psyket. att lägga märke till saker. jag ägnar ju min tid åt det för att jag tycker det är kul OCH att jag skaffar mig själv erfarenhet, vad jag borde göra och tvärtom. därtill har jag varit med om lite av varje så kan till viss del ha lättare förståelse för andra. men ärligheten alltså, damn att det ska va så ûbersvårt!
är inte tom på ord, har noveller kvar att skriva men min kudde väntar på att få bli nattad så får för en gångs skull lyssna på den. godnatt. haters gonna hate. lovers gonna love. jag tar emot allt. jag är van. jag ser bara livet nu som en enda utmaning. under den senaste tiden har jag fått alldeles för många motgångar vilket gör att något stort måste ske innan jag ska se åtminstone EN stig mot ljuset igen. puss & kjaam.och glöm förihelvete inte att vi har ett stort djupt hjärta med många känslor! vi är en levande varelse. en fucking människa.
och allt jag skriver här behöver inte handla om mig eller mina närmsta eller att jag själv är i den situationen. jag kan ju själv bilda en uppfattning om livet genom att kolla på andras. iaf, dom flesta killar har sånt jäkla dåligt ordförråd, eller kanske jäkligt bra egentligen men vägrar att använda det och väljer att ta den lätta vägen ist. att inte säga något alls. vad händer då? jo, vi tjejer frågar, vi blir tjatiga och dryga och kommer till slutändan framstå som idioten själv istället. men det är inte lätt att tala med en stenvägg, det är definitivt inte det. killar samt tjejer kan ibland säga/lova en sak men gör istället en annan. dom vill inte såra personen i fråga genom att säga nej eller dra negativa saker. men vad är värst: lova något som aldrig hålls eller sker, eller köra raka rör som en brukar säga, å va ärlig direkt? även om DEN sanningen svider är man ju iaf ärlig PLUS att personen som "sårar" mår bättre av att slippa småsvika en ynklig oskyldig människa gång på gång, sen offret, behöver inte alls ställa alla tusen frågor längre och bli sviken ett flertal gånger. vad är det som är så svårt med att va ärlig? jag minns inte ens sist jag INTE var det mot någon, eller inte vågade säga vad jag Egentligen tycker? det är ett problem vi individer har gemensamt. tror världen skulle va ljusare om alla kunde våga säga som det är. Facebook t.om skulle spammas mindre av deppstatusar, även från mig själv. fett träffad där, haha. men jag har så jävla rätt. skulle villja skriva en bok utifrån det jag tar in från olika folks liv, uppleverser. och såklart mitt eget usla liv. inte konstigt att folk tycker att jag är kunnig inom psykologi-beteende, kroppsspråk, psyket. att lägga märke till saker. jag ägnar ju min tid åt det för att jag tycker det är kul OCH att jag skaffar mig själv erfarenhet, vad jag borde göra och tvärtom. därtill har jag varit med om lite av varje så kan till viss del ha lättare förståelse för andra. men ärligheten alltså, damn att det ska va så ûbersvårt!
är inte tom på ord, har noveller kvar att skriva men min kudde väntar på att få bli nattad så får för en gångs skull lyssna på den. godnatt. haters gonna hate. lovers gonna love. jag tar emot allt. jag är van. jag ser bara livet nu som en enda utmaning. under den senaste tiden har jag fått alldeles för många motgångar vilket gör att något stort måste ske innan jag ska se åtminstone EN stig mot ljuset igen. puss & kjaam.och glöm förihelvete inte att vi har ett stort djupt hjärta med många känslor! vi är en levande varelse. en fucking människa.
Kommentarer
Postat av: R
dretsnygg!!
Trackback
