Oziljak

tog en pause från allt. det har hänt fett mycket sen sist. jag får nu mera köpa folköl & tobak osvosv...har även skaffat mig körtkort. tänkte ta detta i morrn mina vänner för klockan tickar och sängen väntar. var också egentligen meningen att jag skulle skriva ett sadface-inlägg men som sagt, tiden rinner iväg och tror inte ni hade sett fram emot att läsa om hur psyket kan ta över på hemmaplan i familjkretsen. är mina problem läsavärda för er? naej, men värt för Mig att skriva. vem skaja vända mig till? känns liksom som ingen utav Mina närmsta har det som jag på hemmaplan så ingen skulle ju förstå. talade om för min allra finaste och bästaste vän idag som fanns där, det kanske räckte för att väcka mitt glad humör tillbax..vad vet jag? men tack Stöpa ♥- humöret som jag hade för 2 veckor sen tillbaka vill jag återskapa, men är man inte i just precis DET umgänget som man var i då så kaaaanske det kan bli lite svårt, alltså inte att va så glad men att göra/säga samma saker. det-man-hade-då. människor med samma intresse kan ibland va ett plus kanten när diskussioner kan uppstå.


jag ser ner på dig men slutar ändå fred.