Oziljak

mötte ett konstigt ansiktsuttryck idag av en annan individ, på stan. vi vet mycket väl båda vilka vi båda är. blicken träffade mig i hjärtat som pil. jag fick dåligt samvete, för något som jag inte ens behöver lägga näsan i blöt i. så varför? eller, tekniskt sätt borde jag det men jag vet att det inte var mitt fel, varför skulle det va så? min hjärna gick på högvarv efter du hade passerat mig. tankarna flödade. ögonytan blev våt, tårkanalen öppnades men släppte aldrig ut någon tår. jag suckar djupt och deprimerande här och nu. vet inte vad jag ska tro längre....tänk att något så litet kan bli så stort. något som aldrig ens har hänt, sagts eller gjort.


men kom ihåg: Every teardrop is a waterfall!


     
                 jag förstod precis vad du tänkte.