Oziljak

Är helt inne i mina tankar och vet inte hur jag ska formulera mig i icke för långt inlägg vilket jag antar det kommer bli som vanligt. Men sånt är livet när man inte har bra ordförråd. Kommer bli as-sur om fittdatorn hänger sig igen så jag får skriva om ALLT, det står att inte brandväggen är på och jag kollade dirr, allt är på så f u computer du är inte alls utsatt för risk. ja men iaf, jag saknar min kära syster nå enormt. vill att det ska vara som i somras när det gäller relationen mellan oss, som systrar. hade sååå himla kul, va där mestadels av sommarlovet och kändes som vi äntligen funnit till varandra. när vi var små var det liv&död, vi var som hatobjekt för varandra. men sen! typ för sisådär 2 år sen började detdär slingra sig ur och vi började komma mycket bättre överrens. men nu känner jag att vi börjar glida ifrån varandra och så får det inte va. du är 21 och jag 17, det är ju nu vi ska leva. vi skulle kunna hitta på massa kul tillsammans, tiden rinner iväg alldeles för fort för att undvika varandra. när det är stadigt mellan dig och mig så känner jag mig friskare. din humor gör mig verkligen på topp. när vi spelar gitarr och sjunger stämmor så går det rakt in i hjärtat. har också undrat varför du aldrig söker till idol hjärtat? när vi åker bil, äter mat, ser på tv, är på fest, bara umgås eller vad som helst så kommer du med världens rolgaste och sjukaste kommentarer, samma humor har din käraste David med. älskar att umgås med er verkligen. egentligen borde jag säga dethär till dig ist, men det tycker jag att jag har gjort och jag vill skriva det här så finns det alltid kvar så du kan läsa, plus att jag vet att du läser detta. nån dag. hoppas då att du förstår hur mycket jag saknar våra dagar, speciellt sen sommaren 2010. då var det skönt att vara där och du ville så gärna att jag skulle komma för det var då jag var i situationen att bo tillsammans med skillda föräldrar som ännu inte  hade flyttat isär. vi bodde alla under samma tak och jag hamnade mitt emellan hammaren och spiken. men då fanns du där för mig, du hade ju ditt eget boende du. och nu snart fyller David år och ska ha fest i Ingmår igen, får hoppas jag ens är välkommen dit för dig sister?  men du kanske inte ens har läst dethär innan partyt är på plats. vi har haft alldeles för många svåra dagar genom våran livstid, men vi måste leva vidare. tiden är ju som sagt snart över, och som systrar är det inte kul alls att det ska behöva vara såhär. tänk när jag 66 och du är 70 så sitter vi där och stickar och tänker tillbaka, då vill man ju inte minnas att vi sket i att umgås i ungdomen(där livet börjar) p.g.a att det förflutna bestod av många konsekvenser. alltså så ser jag på det. och med våran humor, personlighet och spontana planer skulle vi kunna göra hur mycket som helst tillsammans. vill asgärna resa utomlands med dig. och det känns som att det kommer bli jobbigt om det ska va såhär när jag fyller 18 och 20 då det blir stort och bara en gång i livet. vill ju såklart att det alltid ska vara bra, inte bara när jag fyller dom åren men hade velat åka utomlands med dig den veckan jag fyller 18 eller 20. it would be perfect! jag vet att du också tycker detta är sjukt jobbigt, men vi måste ju ändra på det då och försöka båda 2, tillsammans och gå vidare. eller börja om på nytt om det låter bättre. life is toooo short. När du läst detta kan du väl tänka på saken och höra av dig. har ju inte ens varit och sett hur du bor nu i ditt hus heller...åh, vi har så mycket att ta igen. men en sak ska du veta Linda Olsson, du är en bra syster och jag älskar dig till 100♥



shit vad jobbigt det var att skriva, fällde några tårar.
                                 ♥